Är du på jakt efter en ny frys men känner dig osäker på hur du hittar rätt bland det stora utbudet av olika modeller? Leta inte längre! I den här guiden får du verktygen som hjälper dig att sålla i flödet och välja en frys som verkligen matchar dina behov.
Frysbox, kylfrys eller helt frysskåp?
Det första du behöver besluta dig för är vilken typ av frys du egentligen behöver. Många tänker bara på ett helt frysskåp av vana, men beroende på vad du ska ha frysen till kan faktisk en frysbox eller kylfrys passa bättre.
När bör man köpa en frysbox?
En frysbox har stor kapacitet, större än de flesta frysskåp, men översikten över innehållet är mindre bra eftersom frysboxen saknar hyllor och lådor. Den passar därför bäst om du ska frysa ned stora stycken, t.ex. om du köper ett helt eller halvt djur eller om du jagar. Avsaknaden av hyllor blir då en styrka eftersom du lätt får plats med oformliga och stora matvaror. Till vardags kan det dock vara svårt att hitta i frysboxen när matvarorna ligger huller om buller. Det finns en viss risk att en matvara “glöms” längst ned i botten av frysboxen och ligger där till bäst-före datumet har gått ut med råge så att maten måste kastas.
En fördel med en frysbox är att den ofta håller sig kall längre ifall olyckan skulle vara framme och strömmen går. Dessutom har de flesta frysboxar en något lägre energiförbrukning vilket gör dem billigare i drift.
Frysboxen tar dock upp mer plats eftersom den måste kunna öppnas uppåt. Det är ganska opraktiskt i köket, så därför är det vanligast att man ställer en frysbox i källaren, grovköket eller garaget.
Här kan du läsa mer om frysboxar vs frysskåp.
När passar en kylfrys bäst?
En kylfrys är, precis som det låter, ett kylskåp med en frys undertill. Frysdelen är ofta inredd med hyllor eller lådor, vilket ger en bra översikt över matvarorna. Nackdelen är att frysen har en begränsad kapacitet. Frysdelen är nämligen ofta mindre än kyldelen i en kylfrys. Det är viktigt att tänka på så att du väljer en modell med tillräckligt stor fryskapacitet för ditt hushålls behov. Som exempel passar en kombinerad kylfrys med 200 liter kylkapacitet och 100 liter fryskapacitet ofta bra till ett hushåll med 2 – 3 personer.
Beroende på hur dina matlagnings- och inköpsvanor ser ut kan det ibland faktiskt vara bättre med en något mindre frys. Om du föredrar att handla lite och ofta (istället för att storhandla) behöver du ofta inte så mycket plats i frysen. Med en överdimensionerad frys till ett litet hushåll är det dessutom lätt att matvaror “glöms bort” och ligger i frysen så länge att de blir dåliga. Här hittar du en guide över hur länge dina matvaror egentligen håller sig i frysen.
En kylfrys är också bra om du har begränsad utrymme i köket eftersom du får både en kyl och en frys i ett enda skåp.
Helt frysskåp
En hel frys har både stor kapacitet och samtidigt bra översikt över innehållet tack vare sina hyllor och/eller lådor. Ett frysskåp passar t.ex. bra om du ofta storhandlar och behöver frysa in mycket mat samtidigt som du vill kunna komma åt matvarorna snabbt igen.
Frysskåp finns att få som fristående eller integrerade.
Fristående frysskåp
Ett fristående frysskåp har en enkel installation; man behöver i princip bara sätta in sladden i eluttaget så är frysen klar att användas. Däremot är utbudet av färger och material begränsat. Du kan vanligtvis bara välja på rostfritt stål, vitt eller möjligtvis svart. Om du vill att frysen ska smälta in med existerande köksluckor behöver du istället en du en integrerad frys.
Integrerat frysskåp
En integrerad frys levereras utan frontpanel för att du själv ska kunna montera på en front som matchar övriga köksluckor (eller i en helt annan rolig färg, det är helt upp till ditt estetiska sinne). Det gäller dock att vara noga med måtten, särskilt ifall frysen ska installeras i ett skåp. Det är viktigt att frysen får plats med ett ventilationsutrymme på minst 5 cm mellan frysens ovansida och kanten på skåpet. Tänk också på att kolla om din leverantör av köksluckor redan har en frontpanel med rätt dimensioner eller om du behöver måttbeställa en lucka som passar till frysskåpet.
Kapacitet
Kapacitet för frysar anges i liter. Man brukar säga ca 30 – 50 liter per person som huvudregel, men det beror på dina inköps- och matlagningsvanor.
Brukar du t.ex. ofta storhandla? Då är det bättre att ta i lite extra för att försäkra dig om att du får tillräckligt med plats i frysen och att alla matvaror fryses ned snabbt. En överfull frys har nämligen svårt att frysa ned rumsvarma matvaror utan att uppstår temperatursvängningar i frysen, vilket i sin tur påverkar övriga frysvaror som får en sämre hållbarhet.
Fryskapacitet per dygn
En besläktad indikator att ha koll på är fryskapacitet per dygn. Den visar hur många kilo matvaror som frysen klarar att frysa in per dygn utan att det uppstår för stora temperatursvängningar.
Den här indikatorn är speciellt bra att titta på ifall du är ute efter en frysbox eller ett frysskåp till att förvara stora mängder frysvaror. Med en hög fryskapacitet per dygn kan du nämligen säkert lasta in mycket rumstempererad mat på en och samma gång, t.ex. om du ska frysa in ett helt, styckat djur, utan att riskera att temperaturen svänger för mycket under själva infrysningen.
Energiklass
En bra sak att kolla när du ska köpa en ny frys är energimärkningen. Frysar delas in i olika energiklasser enligt en standardmärkning från EU. Från och med 1 mars 2021 kommer en ny energimärkning att gälla. Enligt den anges energiklassen på en skala från A till G där A är bäst. För synlighetens skull är de bästa energiklasserna är också grönfärgade medan skalan går över gult mot rött ju mer ström frysen förbrukar. Genom att välja en energisnål frys kan du spara in pengar på elräkningen (man stänger ju i princip aldrig av frysen!) och samtidigt vara lite snällare mot klimatet.
Energimärket är ett bra riktmärke att alltid kolla efter vid köp av vitvaror: förutom energiklass återges också andra bra mätvärden som t.ex. ljudnivå och kapacitet. Här hittar du information om vilka värden som anges på energimärket för frysskåp.
Automatisk avfrostning
En riktigt smart funktion som finns på vissa frysar är automatisk avfrostning. Tekniken kallas ofta NoFrost av tillverkarna och ser till att ingen isbildning sker på matvarorna eller frysens innerväggar. Med NoFrost behöver du alltså i princip aldrig frosta av frysen!
Frysskåp med NoFrost tenderar dock att ligger i den dyrare änden av prisskalan. Om du vill ha ett mer prisvänligt alternativ kan du istället välja ett frysskåp med så kallad LowFrost-teknik. LowFrost begränsar isbildningen inne i frysen även om den inte upphör helt. Med Lowfrost behöver du oftast bara behöver frosta av en gång per år istället för de 4-5 gånger per år som rekommenderas för vanliga frysar.
Det kan vara bra att veta att NoFrost oftast inte finns som funktion för frysboxar, utan där kan du vanligtvis bara välja på LowFrost eller en traditionell frysbox. Om du vill läsa mer om skillnaden mellan LowFrost och NoFrost så hittar du det här.
Klimatklass
Klimatklass anger i det omgivande temperaturspann som frysen fungerar bäst i. Det kan vara bra att ha lite koll på, för om den omgivande temperaturen ligger utanför klimatklassens angivna spann försämras frysens funktionsförmåga; den drar mer ström och slits i största allmänhet mer.
Klimatklass delas in i:
SN (subnormal): 10-32 ℃ N (normal): 16-32 ℃ ST (subtropisk): 18-38 ℃ T (tropisk): 18-43 ℃
I Sverige är klimatklass SN och N de vanligaste p.g.a vårt kalla klimat, så det är sällan de högsta temperaturerna du behöver ha koll på, utan snarare miniminivån under de kalla vintermånaderna. Har du t.ex. frysen stående i ett dåligt isolerat källarutrymme kan den låga temperaturen slita onödigt mycket på en frys med tropisk klimatklass. Ta därför gärna ett kik på klimatklassen ifall du vet att du vill placera frysen i ett kallare utrymme.
Du kan läsa mer om klimatklass för kylskåp och frysskåp här.
Ljudnivå
Ljudnivå för frysar mäts i dB(A), dvs. decibel med A-filter. A-filtret innebär att antalet decibel mäts utifrån hur ett mänskligt öra uppfattar ljud.
Idag har de flesta moderna frysar en relativt låg ljudnivå på ca 35-45 dB(A). Som jämförelse brukar man ange att ett vanligt samtal i normalt tonläge ligger på ca 60 dB(A). Men om du är ovanligt ljudkänslig eller om utrymmet där frysen ska placeras ligger i nära anslutning till sovrummet kan det vara skönt med en extra ljudsvag modell. Släng därför gärna ett öga på ljudnivån innan du köper.
Extrafunktioner
När du har fått de grundläggande besluten om typ, kapacitet, m.m. på plats inför ditt köp kan du börja fundera på om du vill att din frys ska ha några smarta extrafunktioner. Här under kommer en snabb översikt över vanliga extrafunktioner för frysar:
Ismaskin
Med en ismaskin får du direkt tillgång till isbitar, antingen automatiskt genom en direktkopplad vattentillförsel eller via en manuell istärningsbehållare. Normalt är en frys med automatisk ismaskin dyrare än en frys med manuell istärningsbehållare.
Digital temperaturinställning
Med en digital temperaturdisplay kan du ställa in exakt den temperatur du önskar att frysen ska hålla.
Softclose
Softclose kallas funktionen som skapar ett lätt motstånd för frysskåpsdörren, vilket gör att dörren stängs lugnt och mjukt utan att smälla. En riktigt smart funktion ifall det finns nyfikna barnfingrar där hemma som lätt kan komma i kläm.
Anti-fingerprint
Ett frysskåp med Anti-Fingerprint har en särskild ytbehandling som motverkar fingeravtryck och gör frysskåpet lättare att rengöra och få skinande blankt.
Efter att ha läst den här guiden känner du dig förhoppningsvis lite visare inför ditt köp av frys, men om du fortfarande har frågor är du alltid välkommen att ringa till Trettis vitvaruspecialister. De kan hjälpa dig att sålla fram ett mindre antal modeller som matchar just dina behov och på så sätt göra valet enklare. Lycka till i frysskåpsjakten!
