Spara minimum 20% på alla vitvaror från LG*

*Gäller ej varor märkta med "Alltid prisvärd", redan nedsatta varor eller returvaror. T.o.m. 29/1-21

Logo
0771-31 30 31 öppet i dag kl. 8:30-21
  • Måndag 8:30-21
  • Tisdag8:30-21
  • Onsdag8:30-21
  • Torsdag8:30-21
  • Fredag8:30-16
  • Lördag12-17
  • Söndag12-17
Stäng
Chatten är
öppen

Favoriter

Stäng
Favoriter
Basket
Shop

Påsken - en färgglad blandning av traditioner, men var kommer de från?

Undrar du liksom oss, vart alla våra påsktraditioner kommer ifrån? Den bibliska historien kan väl de flesta av oss, oavsett trostillhörighet, men vad med de andra sakerna - äggen, påskriset, lammet etc? Läs med så ger vi en liten bakgrundshistoria till våra vanligaste inslag i påskfirandet.

En blandning av traditioner

Precis liksom julen och andra högtider har påsken blivit en sekulariserad högtid där både gammal folktro, kristna traditioner och andra historiska händelser blandas, naturligtvis spelar också årstiden in.

Många av oss träffar vår familj och släkt och äter påskmat, ger varandra påskägg och barnen klär ut sig till påskkärringar. En del går till kyrkan och firar Jesu Kristi uppståndelse, medan andra inte har en tanke på det kristna budskap som ligger bakom påsken.

Påsken, Jesus och kristendomen

Många av oss går kanske runt i den villfarelsen att julen, med Jesus födelse är den största högtiden inom kyrkan – men faktiskt så är det påsken som är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av Jesu Kristi lidande, död och uppståndelse. Det kanske låter lite morbitt att fira Jesus lidande och död, men det är budskapet om uppståndelsen som är det vi firar.

påskliljor

Påsklammet 

Nästan en tredjedel av allt lammkött som äts i Sverige, äts just under påsken. Lammet har sitt ursprung i den judiska påsken och kan härledas till berättelsen om judarnas uttåg ur Egypten, som är det judarna firar när de firar påsk.

Hur gick det till?

Utan att dra allt för mycket bibelhistoria så gick det kort berättat ut på att: Moses hade blivit utvald av Gud att leda israeliterna ur fångenskapen. Farao var helt emot idén och då lät Gud tio svåra plågor hemsöka Egypten. Den sista av dessa plågor var att alla förstfödda barn skulle dö.

För att israeliternas barn skulle skonas bestämde Gud att de skulle slakta ett lamm och måla blod på ”båda dörrposterna och tvärbjälken”. På så sätt kunde Gud veta vilka dörrar han skulle gå förbi**.  **

Ordet påsk - var kommer det från?

Ordet Påsk kommer från det arameiska ordet "paska", som i sin tur har sitt ursprung i hebreiskans "pasach". Pasach betyder ”gå förbi”, ”skona”, ”passera”.’ Lammet är generellt närvarande i många bibliska historier och tolkningar därav.

Lammet var också det hedarna offrade och som varje familj åt av för att fira skördetidens början. Också Jesus betecknas ibland som ”offerlamm” i olika sammanhang.

En nyhet på påskbordet

Vår tradition av att äta lamm är i sammanhanget ganska nytt. Bortsätt från några lokala traditioner i Bohuslän-området så är det först på 1900 talet som påsklammet gjorde sitt allmänna intåg i det svenska påskfirandets kulinariska upplevelser.

Ny teknik, nya matvanor

I Sverige äter vi idag nästan en tredjedel av allt lamm vi konsumerar på ett år, under påsken. På våra nordiska breddgrader är det egentligen först på våren våra lamm är klara till slakt. Men igen visar det bara att ny teknik ger nya matvanor. Ny modern  frysteknik, moderna färskvarutransporter och import av lamm, är nog de främsta anledningarna till att lammet tagit plats på påskbordet.

Ägg

Vi svenskar äter c:a 207 ägg om året enligt www.svenskaägg.se men under påsken fördubblas konsumtionen av ägg och vi äter - hör och häpna – totalt 2000 ton ägg!Under påskaftonskvällen kulminerar vårt svenska äggätande till hela 6 miljoner ägg i timmen. Hur många timmar vi håller på är dock obesvarat.

ägg

Varför äter vi så många ägg?

En anledning till att ägget har blivit en så stor del av vårt påskfirande tros härstamma från den 40 dagar långa fastan (där också fastlagsbullen, Semlan, härstammar från). Efter fastans slut hade hönsen lagt massor av ägg som varit förbjudna att äta under fastan. Då fastan avslutades under påsken blev det därför frosseri i ägg och det är denna ägg-tradition som följt med oss och vårt moderna påskfirande. 

Påskriset

Det nämns en hel del om både fastlagsris och påskris och idag gör vi inte riktigt någon skillnad på de två.

Traditionen kommer förmodligen från bl.a. Palmsöndagen, som kopplas till Jesu intåg i Jerusalem och de palmblad som ströddes framför honom på marken (som bekant har vi ont om palmer i kalla norden). Som med de flesta andra traditioner blandas det friskt, så antagligen har det blandats med en annan gammal tradition där man piskade man varandra med ris, antingen på fettisdagen eller på långfredagens morgon.

Denna sed med "långfredagens risning"  tros förekomma i Sverige sedan 1600-talet och  skulle påminna om Jesu lidande. Med tiden blev ”risningen” till en lek där det för barnen handlade om vem som kom först upp på morgonen för att överraska de sjusovande föräldrarna med en risbastu, dvs. att barnen fick lov att piska sina föräldrar - dock mer som en lek än allvar.

Ris med symbolik

Åtminstone sedan 1700-talets senare del har fastlagsriset också varit ett prydnadsris smyckat med färgglada band, pappersblommor och annat pynt. Riset kunde också förses med färgade pappersremsor med rim.

Den största skillnaden mellan fastlagsriset och påskriset, är att påskriset ska sättas i vatten. När man tar in riset ser det dött ut men när man sätter det i vatten börjar det leva igen och slår ut i gröna blad – symboliken är naturligtvis Jesus uppståndelse från de döda.

Påskkärringarna

Skärtorsdagen var, enligt folktron, häxorna och trollpackornas natt. Det var nu häxorna flög till Blåkulla eller Häcklefjäll för att umgås med djävulen. Det är också härifrån traditionen med påsksmällare och påskeldar tros härstamma ifrån.

Man kunde nämligen skydda sig mot påskkäringarna genom att skrämma dem med skott och påsksmällare eller genom att tända påskeldar. Man plockade också bort alla redskap av fruktan för att häxorna kunde använda dem på olika sätt och man målade kors på ladugårdsdörren för att häxorna inte skulle tjuvmjölka djuren, eller använda dem som riddjur till Blåkulla.

Från mörka rädslor til söta påskkärringar

Våra små söta påskkärringar idag, har lite att göra med de fasor man fruktade förr i tiden. Men ursprunget härstammar från en mörk och förfärlig tid då våra rädslor tog överhand. Men som tur är hoppas dagens söta påskkärringar mest på att få lite godis eller pengar och är ett charmerande och lustfyllt inslag i vårt svenska påskfirande.

Vill du veta mer? 

Värt att veta

Emma från Tretti

Emma älskar att hitta nya sätt att använda maskiner i hemmet. Visste du t.ex., att du kan laga ägg och bacon i ditt våffeljärn? Emma är mamma till två glada barn och älskar simturer och utflykter i skogen.

Favoriter

Stäng