Den sista söndagen i oktober byter vi till vintertid. Det innebär en extra timme att sova ut den morgonen och lite ljusare på himlen när vi vaknar om söndagen. Men varför håller vi överhuvudtaget på att ändra klockan fram och tillbaka? Vi kollar närmare på historien bakom vinter- och sommartid.
Det är faktiskt vintertiden som är den så kallade ”normaltiden”. Sommartiden uppfanns senare för att justera vår tidmätning i förhållande till solljuset över året.
Det sägs att Benjamin Franklin år 1784 föreslog på skämt att invånarna i Paris skulle kunna spara massor av pengar på stearinljus om kvällarna genom att gå upp en timme tidigare om morgonen.
Brist på energi ledde till sommartid
Det var dock först under början av 1900-talet som sommartiden på allvar kom upp på samhällsagendan. Användningen av elektriska ljus spred sig mer och mer, vilket också resulterade i att en hel del energi gick åt till att producera allt ljus. Dessa resurser skulle man kunna spara in på om man uppnyttjade morgonljuset om sommaren och gick upp lite tidigare.
Infört först under 1916… sedan igen 1980
Det första försöket med sommartid gjordes 1916 i Sverige under första världskriget. Tidsförskjutningen var otroligt impopulär och det skulle dröja ända till 1980 innan man i Sverige återigen försökte sig på att införa sommartid.
I andra europeiska länder infördes sommartiden under andra världskriget. I Storbritannien flyttade man tidvisarna hela två timmar framåt. Idag är det framförallt Nordamerika och Europa som har en konstant växling mellan sommar- och vintertid. I hela EU råder gemensam sommartid sedan 1996.
Sparar man verkligen på energin?
Det råder delade meningar om hur mycket energi man faktiskt sparar in på genom att ställa om till sommartid. Ämnet har varit föremål för mången vetenskaplig undersökning, men resultatet är blandat. Några undersökningar visar på en besparing, andra visar tvärtom på en ökad förbrukning av energi under skiftet mellan sommar- och vintertid.
Och hälsoaspekten då?
Det råder också delade meningar om hur hälsosamt det är att byta tid mellan sommar och vinter. Ett argument för sommartid är att vi får fler ljusa timmar under dagen, vilket i sig själv är bra. Men det finns också en undersökning som visar att risken för att få hjärtattack är något förhöjd under bytet mellan den ena tiden till den andra.
Här uppe i Norden är vi också så nära Nordpolen att sommartiden inte gör så mycket skillnad. Den tiden av dygnet som de flesta brukar vara vakna finns det ändå dagsljus så att det räcker.
Ljusterapi kan hjälpa till att stabilisera dygnsrytmen
Om du ofta känner dig trött och hängig under vinterhalvåret kan du ha en släng av förhöjt melatoninvärde i hjärnan. Melatonin fungerar som ett slags sömnmedel för hjärna och produktionen av hormonet avbryts först när vi träffas av dagsljus, vilket det ju som bekant är lite sparsamt med under vinterhalvåret.
För att få mer energi och en mer stabil dygnsrytm kan du pröva ljusterapi. Det är en särskild sorts lampa som simulerar solljus. Läs mer om ljusterapi här: Så kan ljusterapi hjälpa dig igenom vintermörkret
Du hittar Trettis utbud av ljusterapilampor här.