Frysboxar - Så hittar du den bästa frysboxen till ditt hem

En frysbox är perfekt om du letar efter ett billigt alternativ för att förvara stora mängder frysvaror. Frysboxar har ofta en lägre energiförbrukning är stora frysskåp och om det skulle bli strömavbrott så håller sig en frysbox kallare under längre tid än en vanlig frys. För att du ska hitta den perfekta frysboxen för just dina behov har vi ställt upp goda råd att tänka på innan du köper så att du kan hitta just den frysbox som passar dig bäst.

Kapacitet

Just den stora kapaciteten är det som gör att de flesta väljer en frysbox. Kapaciteten för frysar mäts nämligen utan inredningen så som hyllor och lådor. För en vanlig frys blir det alltså en stor skillnad med den angivna fryskapaciteten och vad du sedan verkligen får plats med, men för en frysbox har man tagit bort alla hyllplan. Därmed kan en frysbox verkligen få plats med precis så många liter som anges i produktbeskrivningen.

För fryskapacitet brukar man som tumregel säga att man behöver ca 50 liter per person. Men just eftersom frysboxar ofta används för att förvara större matvaror kan det vara bra att ta i lite extra för kapaciteten. Här under ser du en tabell över vilken kapacitet som skulle kunna passa för ditt hushåll:

Antal personer i hushållet

• 1 – 2 : 100 – 150 liter
• 2 – 3 : 200 – 300 liter
• 3 – 4 : 300 – 400 liter
• 5 eller fler : 500 – 600 liter

Även om en frysbox inte har några lådor eller hyllor så finns frysboxar med förvaringssystem med korgar. Om du väljer en väldigt stor frysbox kan det vara skönt att ha en viss möjlighet att organisera matvarorna så att de inte ligger helt huller om buller.

Fryskapacitet per dygn

Fryskapaciteten per dygn anger hur många kilo rumstempererad mat som du kan frysa in per dygn utan att temperaturen i frysboxen höjs. En stor nedfrysningskapacitet är viktigt om du ska frysa in mycket på en gång, t.ex. om du har mycket viltkött efter jakten, stora mängder plockad svamp och bär eller om du har råkat blivit utnämnd till fikaansvarig till hela fotbollslaget och behöver frysa in kanelbullar till en hel armé av hungriga fotbollsspelare.

Om du däremot mest kommer att stoppa redan nedfrusna matvaror i frysboxen är det mindre viktigt att ha en hög nedfrysningskapacitet. Reflektera över dina egna matvanor och sortera därefter ut de relevanta modellerna som motsvarar ditt behov.

Spara pengar med en bra energiklass

Eftersom vi aldrig stänger av frysen är det viktigt att också tänka på energiförbrukningen när du ska köpa en ny frysbox. Frysboxar liksom alla andra vitvaror delas in i olika energiklasser. Det är ett europeiskt standardmått som gör det möjligt för dig att jämföra mellan olika tillverkare och modeller. De mest energisnåla energiklasserna benämns som A+, A++ och A+++. Ju fler plustecken, desto mindre energi förbrukar frysboxen.

Under våren 2021 kommer det en ny energimärkning med en ny energiskala från EU. Det gäller inte alla vitvaror till att börja med, men frysar och frysboxar ingår i den nya energimärkningen. Läs mer här.

En lägre energiförbrukning kommer också att synas på din elräkning. Du kan alltså både göra en bra sak för miljön och för din plånbok genom att välja en bättre energiklass. Eftersom en frysbox oftast används i flera år kan du spara en del kronor på elräkningen vilket gör det värt att investera i en energisnål modell.

Antifrost-funktion

För att frysboxen ska hålla kyla optimalt behöver du se till så att det inte bildas någon is. En igenfrusen frysbox drar nämligen både mer ström och får svårt att hålla tillräckligt låg temperatur för att förvaringen av matvarorna ska vara säker. Därför kommer du då och då behöva frosta av frysen.

Om du vill slippa att frosta av så ofta är det en bra idé att välja en frysbox med antifrost-funktion. Antifrost-funktionen benämns ofta som LowFrost. Med LowFrost är avdunstaren för kylsystemet placerad på utsidan av frysboxen. Det gör att det bildas mycket mindre is. Du behöver max frosta av 1 gång om året istället för 4-5 gånger som rekommenderas för frysar.

Klimatklass

Klimatklass för frysar indikerar i vilken omgivande temperatur som frysen kan fungera optimalt. Klimatklassen delas in i olika klimatzoner som subnormal, normal, subtropisk och tropisk och förkortas till SN, N, ST och T. En frysbox med klimatklass SN (subnormal) fungerar endast när den omgivande temperaturen ligger på mellan 10 – 32 °C. Om temperaturen blir kallare eller varmare än det angivna temperaturspannet får frysen svårt att hålla rätt temperatur och förbrukar mer ström.

Frysbox - Black Friday erbjudanden här.

Nu är det sällan de tropiska temperaturerna som är problemet i Sverige, men däremot bör du vara uppmärksam på de låga temperaturerna. Många gömmer gärna undan frysboxen i ett kallt förråd, garaget eller källare. Om du har köpt en frysbox i klimatklass SN så bör du alltså inte ha frysen i ett rum som blir kallare än 10 grader. Annars går strömförbrukningen upp onödigt mycket och den kalla omgivande temperaturen förkortar frysboxens livslängd.

Behöver du hjälp med att välja?

Om du har några frågor om frysboxar eller om du vill ha hjälp att välja ut rätt modell för dig så kan du alltid ringa till oss på 0771 – 31 30 31. Vi är specialister på vitvaror och vårt mål är att du ska hitta precis den produkt som bäst matchar dina behov.